Abstrakter
Anne Holmen
Dansk som andetsprog på universitetet? Muligheder og udfordringer
På Københavns Universitet har man siden 1986 kunnet specialisere sig i dansk som andetsprog, når man læste dansk eller nordisk filologi. I dette såkaldte studiemønster uddanner man lærere til voksenundervisningen i dansk som andetsprog. Undervisningen på studiemønstret er som anden universitetsundervisning forskningsbaseret, idet man trækker på dansk og international viden først og fremmest om tilegnelse og brug af andetsprog, men også om interkulturel kommunikation og sprogpædagogik. Inden for de 25 år, studiemønsteret har eksisteret, er andelen af universitetsstuderende, der selv har lært dansk som deres andetsprog, vokset betragteligt på alle universitetets fakulteter. Det vedrører studerende med opvækst i Danmark som medlem af sproglig minoritetsgruppe eller studerende, der er flyttet til Danmark som ung eller voksen. En særlig gruppe er studerende, der via det nordiske universitetssamarbejde, har adgang til at læse på et dansk universitet efter en adgangseksamen i deres nordiske hjemland. Hidtil har der ikke været fokus på studerende med dansk som andetsprog og på de uddannelsesmuligheder, som de har i et primært dansksproget læringsmiljø. Der har været gennemført enkelte statistiske undersøgelser (fx undervisningsministeriet 2001), en interviewundersøgelse med en lille gruppe studerende på Århus Universitet (Pedersen 2006) og en analyse af de sproglige kompetencer, der kræves på udvalgte videregående uddannelser relateret til forholdsvis nyankomne voksne med dansk som andetsprog (Lund og Bertelsen 2008). Men de studerendes erfaringer med og udbytte af faglig læring gennem dansk er ikke belyst. Ej heller er de samme studerendes erfaringer med engelsk (ofte via dansk) blevet beskrevet. I dette oplæg vil jeg skitsere en undersøgelse af studerendes sproglige læringsmiljø på dansk og engelsk, der påbegyndes på tværs af Københavns Universitets fakulteter i 2012, og som har hovedfokus på sprogs betydning for samarbejds- og læringsmuligheder.
---
Anju Saxena
ITG: ett korpus- och internetbaserat stödsystem för grammatikundervisning
IT-baserad undervisning har ett antal fördelar. Framför allt erbjuder den flexibilitet på flera olika sätt. I den här presentationen redovisar vi vår erfarenhet med att använda IT i undervisning i lingvistik, särskilt grammatik.
Inom projektet IT-baserat kollaborativt lärande i grammatik (ITG) har vi utvecklat en IT-baserad plattform för att generera webbaserade och korpusbaserade grammatikövningar, länkade till grundläggande faktatexter om de grammatiska fenomen som övningarna handlar om. Eftersom webben används som medium kan övningarna göras när som helst och var som helst – de blir oberoende av tid och plats. Med lingvistiskt uppmärkta korpusar som utgångsmaterial för genereringen, blir övningarna autentiska – de är hämtade ur faktiskt språkbruk och inte konstruerade.
Även om ITG har kommit till som ett stöd i grammatikundervisning i lingvistikämnet, tror vi att de grundläggande övningstyperna är användbara även i språkinlärning, i sådana moment som har vad man brukar kalla ”formfokus” (focus on form) och ITG-plattformens idéer förs nu vidare som en komponent i ett nordiskt samarbetsprojekt i datorstödd språkinlärning för nordiska språk som samordnas från Island.
ITG har under ett antal terminer använts i den ordinarie undervisningen i lingvistik vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm med goda resultat. I den här presentationen kommer vi att redovisa de principer som vi har utgått ifrån då vi konstruerade ITG samt våra erfarenheter av att använda ITG i den ordinarie undervisningen i lingvistik vid Uppsala universitet.
---
Auður Hauksdóttir
Fraser og fraseindlæring i et kontrastivt perspektiv
Besiddelse af ordforråd er afgørende for beherskelsen af et fremmedsprog (jf. fx Hatch og Brown 1995, Meara 1996, Coady og Huckin 1997 og Nation 2001). Ved ordforråd forstår man både enkeltord og mere eller mindre fasttømrede leksikalske helheder fx idiomer, kollokationer, rutineformler og sammenligninger (fx Nattinger/DeCarrico 1997; Wray 2002; Schmitt 2004). I forbindelse med indlæring af fraser er det vigtigt at tage højde for frasetypernes forskellige karakter og funktion.
Det er ikke tilfældigt, hvor fraser forekommer og hvordan de bruges i tale og skrift. I det øjeblik man har valgt et register, en social situation eller en sprogbrugssituation er det afgørende for sprogets brug, bl.a. mht. hvilket ordforråd, der trækkes på. For ikke-modersmålstalende kan det være svært at finde frem til de fraser, der passer til de forskellige situationer og i andre tilfælde kan afkodning af fraserne være et problem. Når det gælder beslægtede sprog såsom dansk og islandsk, kan lighederne mellem fraserne lette indlæringen og brugen af fraserne, mens uforudsigelige forskelle kan føre på vildspor.
På baggrund af et komparativt forskningsprojekt, hvor idiomer og kommunikative formler på dansk og islandsk sammenlignes, tages der eksempler på, hvilke problemer der kan være forbundet med islændingenes indlæring og brug af disse frasetyper på dansk. Endvidere præsenteres sprogværktøjet www.frasar.net, som indeholder idiomer og kommunikative formler på dansk og islandsk, og dets muligheder drøftes mht. islændingenes indlæring og kommunikation på dansk.
---
Barbro Allardt Ljunggren, Södertörns högskola
Den nordiska språkförståelsen, attityder till skandinaviska språk och sätt att främja dessa. En nordisk utblick och svenskfinländsk inblick.
Den gemensamma språkförståelsen baserad på de skandinaviska nordiska (dvs nordgermanska) språken[1] brukar anses vara en hörnsten i det nordiska samarbetet och utgöra ett viktigt kitt mellan länderna. Språkförståelsen upprätthålls åtminstone i teorin genom att samtliga skolbarn i de nordiska länderna läser något av språken danska, norska eller svenska i skolan om det inte rentav är undervisningsspråket.
Specifikt i Island, Grönland och Färörarna samt i delar av Finland sker dock skolundervisningen i en miljö där inget av språken egentligen används i någon större grad i lokalsamhället d v s det lästa skandinaviska språket kan snarare ses som främmande språk snarare än ett andraspråk. Vi vet också genom olika studier av skandinavisk språkförståelse att den ömsesidiga förståelsen mellan de olika skandinaviska språken inte är så stor som vi kunde önska ens bland förstaspråkstalarna. Samtidigt gör engelskans status och dess ställning i många domäner och aspekter av det dagliga livet i Norden det naturligt att karakterisera språket som ett andraspråk i synnerhet i vissa ålderskategorier och inom vissa yrken.
I ett sådant läge blir olika åtgärder för att främja positiva attityder till de skandinaviska språken viktiga om inte engelskan helt skall ta över som lingua franca också i Norden. Jag fokuserar i min presentation dels på olika studier om attityder till skandinaviska (nordiska) språk kontra engelska, dels på användbarheten av språken samt på projekt i vid bemärkelse som främjar den skandinaviska språkförståelsen. Tonvikten ligger på Finland och Sverige.
[1] Hädanefter används termen skandinaviskt språk för att referera till (varieteter av) danska, norska och svenska
---
Bergþóra Kristjánsdóttir
Nysprog om tosprog. Nye begreber for at begribe uddannelsespolitik om sproglig og kulturel mangfoldighed.
Da en ny regering trådte til i 2001 afskaffede den det statslige tilskud til undervisning i tosprogede elevers modersmål for langt den største gruppe af tosprogede elever for derved at manifestere etsproget og monokulturel uddannelsespolitik. I et spændingsfelt mellem det monokulturelle og etsprogede på den ene side og på den anden side det flerkulturelle og flersprogede konstrueres tosprogsbegrebet i forskellige variationer som nysprog (newspeak) for at camouflere etsprogspolitikkens væsen. I oplægget vil jeg vise hvordan magthavere navngiver verden på ny med tosprogsbegrebet som svar på udfordringer i et globaliseret samfund.
---
Birgit Henriksen
Udvikling af en akademisk ordliste på de forskellige nordiske sprog: hvad - hvorfor og hvordan?
I de højere klasser i folkeskolen, i gymnasiets undervisning, og i de forskellige fag på de videregående uddannelser arbejdes der med fagspecifikke, sagprosa tekster. Elever og studerende forventes mere og mere at tilegne sig og beherske de akademiske genrer og den akademiske diskurs. En stor del af ordforrådet i disse tekster består af det, som kaldes ”det akademiske basis ordforråd”. Det akademiske basisordforråd hører ikke hjemme indenfor et bestemt fag, men er forholdsvis abstrakte ord, som typisk anvendes i den akademiske diskurs. På grundlag af et korpus på mere end 400 akademiske tekster fra 28 forskellige emneområder indenfor fire forskningsområder (humaniora, handel, jura og naturvidenskab) udviklede Averil Coxhead (2000) en liste over de hyppigst anvendte ord i akademiske tekster, den såkaldte ”academic word list” (AWL). Denne liste har siden været anvendt bredt internationalt, både i forsknings- og undervisningssammenhænge, f.eks. i form af tests af akademiske ord og udvikling af undervisningsmaterialer (f.eks. Schmitt og Schmitt 2005) baseret på udtræk fra denne liste. Desværre findes der ikke en tilsvarende liste på dansk eller nogle af de andre nordiske sprog. I mit oplæg vil jeg argumentere for behovet for at udvikle akademiske ordlister på de forskellige nordiske sprog, og jeg vil kort se på nogle af de udfordringer, der ligger i dette arbejde. Afslutningsvis vil jeg fremhæve fordele ved at samordne arbejdet på tværs af de nordiske sprog og orientere om et igangværende initiativ med deltage af forskere fra Danmark, Norge og Sverige.
Coxhead, A. (2000). A new academic word list. TESOL Quarterly, 34, 213-238.
Schmitt, D. and Schmitt, N. (2005) Focus on Vocabulary: Mastering the Academic Word List. White Plains, NY: Longman
---
Birna Arnbjörnsdóttir
Nordiske sprog online: muligheder der kan fremme internordisk kommunikation
Icelandic Online er et webbaseret sprogkursus til indlæring af islandsk for udlændinge. Det består af 5 dele af forskellig sværhedsgrad og antallet af brugere tæller nu omtrent 85.000. Programmet omfatter 40 mønstre eller moduler, som forfatterne kan konstruere på forskellig vis uden involvering af programmør. I forelæsningen bliver der gjort rede for modulernes karakter og hvordan de kan anvendes i forbindelse med undervisning i andre nordiske sprog, bl.a. med den hensigt at forøge nordboers viden om nabosprogene og bidrage til kommunikation på de nordiske sprog.
---
Brit Mæhlum, Universitetet i Trondheim (NTNU)
Samisk identitetsforvaltning – mellom tradisjon og modernitet
Jeg vil i dette foredraget forsøke å vise hvordan den samiske befolkningen i Norge står overfor noen kontinuerlige utfordringer med hensyn til det ”å være same”. Étt spørsmål er om en i det hele tatt ønsker å være same; et annet er på hvilken måteen skal være same. De fleste av disse dilemmaene har sin bakgrunn i fortida og den posisjonen det samiske har hatt i det norske storsamfunnet. En god del av foredraget vil dreie seg om å gjøre rede for de relasjonene som lenge var rådende mellom den norske majoriteten og den samiske minoriteten. Som vi skal se, kan de identitetsmessige dilemmaene som mange samer er konfrontert med i dag, relateres til en mer eller mindre permanent motsetning mellom verdisett som enten oppfattes som tradisjonelle eller som moderne.
---
Finnur Friðriksson
Plats för språklig mångfald? Språkpolitik på nationell, institutionell och familjenivå i tre nordiska länder
I föredraget presenteras ett nyligen påbörjat forskningsprojekt vars syfte är att utifrån ett sociolingvistiskt och nordiskt perspektiv utforska hur flerspråkiga barns kulturella och lingvistiska identiteter bildas och utvecklas. Ett led i detta är att utforska hur språkpolitik på olika samhällsnivåer i de tre deltagande länderna, Finland, Island och Sverige, påverkar barnens flerspråkiga utveckling och metalingvistiska medvetenhet om olika språks roll i deras lokala, nationella och globala omgivning. Således studeras här den potentiella påverkan de tre ländernas officiella språkpolitik, tillsammans med offentlig språklig debatt i t ex media och inom den politiska sfären, har på barnen och deras språkliga omgivning. Samtidigt utvärderas effekten av den så väl explicita som implicita språkpolitik som bedrivs i barnens förskolor, skolor och andra relevanta institutioner, och av den språkpolitiska ställning, attityder och värderingar deras familjer visar upp i samband med flerspråkighet. I detta sammanhang är det särskilt intressant att notera den olika situationen i de tre olika länderna, men medan Finland är officiellt tvåspråkigt och har en låg andel av invandrare är Sverige, förutom de officiellt erkända minoritetsspråken, en enspråkig stat med en omfattande invandring och Island en enspråkig stat utan någon storskalig invandring. Här uppstår grunder för intressanta jämförelser av flerspråkiga barn i de tre länderna, vilket understryks av resultat från de inledande pilotstudier som utförts i Finland och Island.
---
Gisela Håkanson
Nordiska språk som förstaspråk,andraspråk och grannspråk. Några undersökningar och en vision inför framtiden.
Flerspråkigheten ökar i Norden och det kan idag vara svårt att hitta enspråkiga talare. Barn och ungdomar med nordiska språk som förstaspråk förblir inte enspråkiga så länge, utan de lägger sig till med ytterligare språk. Dessutom ökar antalet inlärare av de nordiska språken som andraspråk. Båda dessa faktorer bidrar till en ökad flerspråkighet. Men denna ökade flerspråkighet omfattar inte grannspråken, utan där ser man tvärtom att språkkunskaperna har reducerats. Ungdomar idag har sämre förståelse än vad man hade för trettio år sedan, och de förstår ofta engelska bättre än grannspråken (Delsing & Array, 2005). Detta minskade intresse för grannarnas språk har en parallell i EU:s förändrade språkpolicy. När man i början diskuterade idén om ‘tre språk för alla’ ingick det att EU-medborgarna skulle kunna sitt modersmål plus två grannspråk, men sedan dess har det mer handlat om att man ska ha modersmål plus två främmande språk i allmänhet
I takt med att fler och fler individer använder flera språk kan man dock tänka sig att toleransen och intresset för språklig variation ökar. I mitt föredrag kommer jag att utgå ifrån några studier om språkinlärning och flerspråkig språkanvändning för att skissera ett möjligt scenario för framtidens grannspråkskunskaper.
---
Gísli Magnússon
Skandinaviens alternative realitetsmodel i R.M. Rilkes Malte Laurids Brigges optegnelser
Det er velkendt, at skandinavisk kultur havde en særlig betydning for den østrigske digter Rainer Maria Rilke. Rilkes reception af Skandinavien omfattede forfattere som J.P. Jacobsen, Herman Bang, Sigbjørn Obstfelder, Henrik Ibsen, August Strindberg og Selma Lagerlöf. Det er måske mindre kendt, hvorfor Rilke valgte en dansker som hovedperson i sin eneste roman, Malte Laurids Brigges optegnelser. Da Rilke af litteraturforskeren Hermann Pongs blev spurgt om baggrunden for de ’okkulte hændelser’ i Malte,svarede Rilke: ”[Det er kun] i de skandinaviske landes atmosfære, at spøgelset bliver henregnet til de mulige hændelser og indrømmet (: hvilket svarer til min egen holdning.)” I min analyse af romanen vil jeg kaste et blik på, hvordan den narrative struktur understøtter den ovennævnte skandinaviske mentalitet i de paranormale episoder i romanen, dvs. evnen til at acceptere forekomsten af det overnaturlige som en naturlig del af virkeligheden. Dette bliver demonstreret gennem en omhyggelig analyse af romankarakterernes reaktioner og deres indre udvikling. Et særligt fokus bliver lagt på Christine-Brahe episoden, hvor Maltes far gennemgår en udviklingsproces fra rationel afvisning af det oversanselige hen mod en mere ’skandinavisk’ accept. Til sidst vil jeg diskutere om der finder en relativering af de paranormale hændelser sted, eller om Rilke her forskyder accenten i retning af psykologi og indre transformationer.
---
Gro Tove Sandsmark
Hva har Karl Ove Knausgaard til felles med en mikrobrikke - eller hva skaper et litterært subjekt?
Hva skal til for at man opplever noe eller noen som person i en fortelling? Det splittede subjektet er ikke noe nytt, verken i filosofien eller i litteraturen. Hume beskriver jeget som «et kompositum av fornemmelser», og et splittet litterært subjekt er en av de faktorene litteraturteoretikere bruker for å definere et verk som modernistisk.
På tross av, eller kanskje på grunn av, sin uklare sammensetning er nettopp jeget eller subjektet et yndet emne for psykologer, filosofer, kunstnere og kunstteoretikere. Det jeg først og fremst vil se på er litterære subjekter, som i verket ikke defineres som et rent eksemplar av arten menneske, men som framstår med dypt menneskelige egenskaper og framtrer for leseren som litterære subjekter.
Å framstå som et menneskelig subjekt er ikke bare et spørsmål om personlig identitet, det kan også, rent juridisk, være et spørsmål om liv eller død, eller i alle fall om frihet og medbestemmelsesrett. I litteraturen er det en forutsetning for identifikasjon, som igjen er en forutsetning for empati (og til syvende og sist sympati).
I verkene til den norske forfatteren Tor Åge Bringsværd har ofte hybrider, kloner, kyborger eller roboter status som annenrangs borgere, samtidig som de gjerne fremstår med klare menneskelig trekk. Noen ganger er de hovedpersoner, men de kan også ofte opptre som en menneskelig hovedpersons fremste hjelpere. Jeg vil altså ta for meg noen av Bringsværds litterære karakterer som overskrider rammene for det biologiske mennesket, og se hvordan (og om) de har et subjekt eller jeg som passer inn i allmenne psykologiske og filosofiske definisjoner av det menneskelige.
---
Gunnstein Akselberg
Norsk ordtilfang i dansk. Om norvagismar i nydansk fram til 1970 sett i eit nabospråksperspektiv med vekt på forståing og frekvens.
I innlegget mitt vil eg visa korleis eit norsk ordtilfang, norvagismar, som er registrert i dansk litteratur i yngre nydansk periode (1700–1950) er kjent og brukt i dansk i dag. Kjeldematerialet er Niels Age Nielsen Norske indslag i nydansk. I. Dansk over for norsk sprog ca. 1700–1950 (1983) og Norske indslag i nydansk.II. Lister over lånord fra Norge ca. 1700–1950 (1984). Materialet er testa mot
KorpusDK (frekvens) og danske informantar (forståing). Frekvens og forståing vert så sett inn i eit overordna nabospråksperspektiv (jfr. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering (INS) 2002–2005). Hovudproblemstillinga er: Korleis kan vi auka internordisk nabospråksforståing, og på kva måte kan internordisk språkkommunikasjon overleva i ei verd der global english dominerer?
---
Jens Allwood
En nordisk databas för multimodala studier av kommunikation ansikte-mot-ansikte
Föredraget ger en översikt av projektet NOMCO (Nordic Multimodal Communication), som med medel från NOS-HS bedrivs i samarbete mellan Finland (Helsingfors Alvar Aalto-universitetet), Danmark (Köpenhamns universitet) och Sverige (Göteborgs universitet). Multimodal kommunikation kan kortfattat beskrivas som kommunikation som utnyttjar mer än en av sinnesmodaliteterna syn, hörsel, känsel, smak och lukt.
Projektet syftar till att
(i) Video-inspela nytt material (”Första-bekantskapssamtal”)
(ii) Återanvända visst redan videoinspelat material
(iii) Göra inspelningar tillgängliga via Internet
(iv) Transkribera och annotera det inspelade materialet
(v) Analysera inspelat material och transkriptioner som grund för jämförande studier av multimodal kommunikation i Finland, Danmark och Sverige.
---
Jørn Lund
Det sproglige stafetløb
Et stafetløb former sig på den måde, at en depeche ( i dagligsproget: en stafet) rækkes fra én person til den næste, der så løber en kortere eller længere distance for derefter at række depechen videre til den næste.
Sprog og kultur kan anskues på samme måde: Vi vokser ind i en kultur og et sprog, hvis spilleregler og udtryksmuligheder vi ikke selv har valgt, men som er et vilkår for hver enkelt - vores bane er kortere eller længere, men det, vi rækker videre til næste generation er ikke det samme, selv om det betegnes på samme måde. Et af de varmeste kulturelle spørgsmål er faktisk, hvordan og hvor meget af kulturarven der skal videreføres, og hvor frit sproget skal kunne udvikle sig i forhold til traditionen.
Men først vil Jørn Lund fremlægge nogle overvejelser om store og små sprog, om rige og fattige sprog, om sprog som kulturens udtryk og sprog som spejl af den enkeltes identitet.
Forfattere og deres digtning kan have stor betydning for udviklingen af etsprog. Eksempler vil bl.a. blive hentet fra det danske sprogområde i 1600- og 1700-tallets sprogpolitiske projekt, som i dag kan synes at være på stor afstand, men ikke har mistet sin aktualitet.
I dag er digtningens mulighed for at præge sprog og sprogbrug imidlertid begrænset.
Også sprogforskere, ikke mindst leksikografer, har bidraget til at konsolidere sprogene. Her kan der hentes eksempler fra hele Norden, og også her kan der trækkes linjer op til nutiden.
---
Kristján Jóhann Jónsson
Skandinavisme, Island og nordisk litteratur
I mitt innlegg vil jeg dröfte Skandinavismen som en kulturpolitisk bevegelse i attenhundretallet med særlig henblikk på Island og islandsk litteratur.
Skandinavismen fikk en stor oppslutning i Norden etter juli-revolusjonen i Frankrike i 1830. Skandinavistenes ide om et nordisk nationalitet var basert på den ideen at de nordiske landene hörte sammen og Nordboere var i bunn og grunn et og det samme folkeslag som var tatt fra hverandre men burde gjenforenes. De nordiske språk, natur og historie var nært beslektet ifölge Skandinavistene. (se f. eks. Rasmus Christian Rask. Nå ser lingvister ikke slik på språkenes slægtskab).
Et annet viktig ledd i Skandinavistenes argumentasjon var at et forenet Norden ville före til större frihet og alternativer som fölge av det utvidede fellesskapet. Det tredje argumentet var at folk i Norden ville stå sterkere hvis de bedre kjente sine rötter og sin folkekarakter og det ville gi dem sterkere kulturell identitet og selvstendighet i forhold til större nasjoner og kulturer.
Grímur Thomsen (1820 – 1896) ble en höyt ansett embetsmann i Danmark og likevel en av Islands nasjonaldiktere. Han er blitt kalt „Islands eneste Skandinavist“ og holdt noen meget interessante foredrag og skrev artikler om fordelene ved å erkjenne de skandinaviske landenes slektskap. Han hadde noen bestemte ideer om Islands og islandsk litteraturs rolle i den forbindelse. Skandinavismen hadde et „come back“ i 1930erne og jeg vil til slutt diskutere hva slags tiltrekningskraft denne ideologien har hatt historisk og om den fremdeles er aktuell.
---
Lars Borin
En infrastruktur för språkforskning och språkundervisning – Språkbankens nya korpus- och lexikoninfrastruktur
Språkbanken i Göteborg <http://spraakbanken.gu.se> har under flera decennier erbjudit akademiska språkforskare och språklärare liksom även den intresserade allmänheten tillgång till en brokig palett av svenska och andra korpusar och till diverse onlinelexikon. Idag är webben den normala kanalen för sån access, och i Språkbanken har vi under de senaste två åren arbetat intensivt med en ny infrastruktur för språkresurser som ska kunna ligga till grund för flera nya tillämpningar med tillhörande webbgränssnitt. Huvudgränssnittet för språkvetenskapligt korpusarbete heter korp och finns här: http://spraakbanken.gu.se/korp/. Version 1.0 av korp släpptes officiellt den 17 oktober 2011 så det handlar alltså om en rykande färsk tillämpning.
Arbetet med den nya infrastrukturen har vägletts av bl.a. följande (önske)mål:
– hård integration av korpus- och lexikonresurser
– så mycket automatisk lingvistisk annotation som möjligt
(och motsvarande sökmöjligheter)
– mängd före variation
– uttrycklig inklusion av historiska resurser
– respekt för traditionen
– användartillvändhet
– modularitet (och därmed väldefinierade gränsytor mellan
modulerna)
– öppen källkod och fria resurser
– användning av standarder
I föredraget utvecklar, motiverar och diskuterar jag dessa mål under det att jag beskriver några olika konkreta faktiska och planerade användningsområden för infrastrukturen:
• korpusgränssnittet korp
• lexikongränssnittet salmo
• en ny version av grammatikövningssystemet ITG
• en miljö för textbaserad forskning i humaniora (med fokus på historia) och samhällsvetenskap
---
Marjut Vehkanen
Finska (svenska) som andra och fremmade språk i världen
Finland är ett flerspråkigt land med sina gamla och nya främmande språk. Det är en rikedom för oss fastän vi har fått arbeta mycket för våra minoritetsspråk. Våra gamla främmande språk -svenskan, samiskan, romani och det finskspråkiga teckespråket - har sina egna viktiga betydelser och vi betraktar de I flesta fall som modersmål . Vi har svenskspråkig Åland med sin egen officiell självstyreleslag. Karelskan och ryskan har alltid haft sin speciella plats bland våra språk.
Från 1980 – talet började invandrinen från Chile (1970-talet), Somalien, Juoslavien osv. I dag våra största invarnarsgrupper är: ryssar, estländare, engelsmän, somalier, araber, kineser, kurder, tyskar,vietnameser. Vi har ungefär 240 000 invandrarna I vårt land och I våra skolor studerar ungefär 35 000 indvandrarbarn. Det är inte mycket om vi tänker på Sverige eller Tyskland. Vår invandrarspolitik är ännu ung jämförd med gamla invandrarsländer.
Hur handlar vi med allt de här – i skolan, i yrkesliv och i vardagsliv? Vi har ju vår invandrarslag (1999), vår språklag, samiska språklagen och andra lagar som stadgas om individens rätt att använda sitt eget språk till exempel med myndigheter.
Vi har stora frågor framför oss: hur kan vi bjuda på våra unga och gamla nyfinländare de bästa möjligheter att lära sig finska (svenska) som andra språk I Finland ? Hur kan vi garantera för våra invandrar rätt till sitt eget språk och kultur I Finland?
Och från annat håll: Vad är svenskas framtid samt andra gamla språken I Finland? Vad ska vi göra med engelskan I Finland? Vid universteten har vi mera och mera programm på engelska och i skolor behärskar engelskan som första främmade språk?
Och hur mår finskan utomlands? Vi har en gammal oragisation som vi kallar “Suomi – koulu” (finska skolan) som sörjer för finska spårket av barn och ungdomar utomlands. Vi har 40 – års gammal UKAN (Finska språket och Finlands kultur) I CIMO (I Finlands undervisnings- och kulturministerium) , som har till uppgift att stärka finska språkets och kulturens ställning vid utländska universitet. Hur mår finskan utomlands I dag?
---
Marlene Ørnstrup Petersen
En mørk periode i Danmarks historie. Postkoloniale læsninger af Halldór Laxness’ Islands Klokke og Einar Kárasons ”Nordlys”
Postkolonialismen anvendes i høj grad inden for den engelske litteraturteori i forbindelse med Storbritannien og dets tidligere kolonier. Man har dog de seneste ti år set eksempler på, at teorien også kan inkorporeres i en nordisk sammenhæng. Ved at foretage postkoloniale læsninger af to islandske romaner, Halldór Laxness’ Islands Klokke (1943-46) og Einar Kárasons Nordlys (1998), bliver det tydeligt, at Danmark har en mørk fortid som kolonimagt over den nordatlantiske ”koloni” Island. Det er i læsningen og forståelsen af værkerne, at Island betragtes som en ”koloni”, ikke rent juridisk. Danmarks fortid som kolonimagt er ofte blevet forbigået eller udeladt i den danske (litteratur)historie. Formålet med dette oplæg er at belyse denne nationale forbigåelse ved med den udefrakommendes blik på Danmark at tale om det, der ikke er blevet talt om. Hvordan portrætteres Danmark og danskerne i de to romaner? Og hvilken stemme får Island og islændingene? Det er de centrale spørgsmål i læsningen af disse to romaner. Romanerne griber fat i det 17. og 18. århundrede, hvor Island lå under for dansk monopolhandel, og de nationale modsætningsforhold mellem ”dansk” og ”islandsk” tegnes skarpt op i denne historiske periode. I begge forfatteres værker er det sagalitteraturen, der kommer til at stå som befolkningens værn mod den totale undergang. Med læsningen af disse to islandske romaner, bliver det tydeligt, at imperiet også i en dansk kontekst griber pennen og svarer igen.
---
Nina Møller Andersen:
Sproglig og kulturel mangfoldighed i Norden
Der er blevet undervist i dansk uden for Danmark i over hundrede år, og til næste år kan Lektoratsordningen, der står for udsendelse af dansklektorer til universiteter i udlandet, fejrer 75 års jubilæum. Gennem årene er nye lektorater blevet oprettet, og man har lukket lektorater ned grundet udbud og efterspørgsel. De senere års økonomiske krise har også haft indflydelse på antallet af lektorater. Undervisningen i nordiske sprog på universiteter i de nordiske lande har undergået store forandringer; skal der her undervises i de nordiske sprog som nabosprog eller som fremmedsprog, kunne man spørge, og hvad er forskellen? I oplægget vil der blive redegjort for Lektoratsordningen og danskundervisningen ved udenlandske universiteter med lidt statistik og historie. Hvor og hvordan bliver der undervist, hvilken og hvor stor en rolle spiller sprogundervisningen, og hvordan er samarbejdet mellem de nordiske sprogs formidlere. Perspektiverende vil der blive sat fokus på dansk (og de andre nordiske sprogs) fremtid som fremmedsprog ved universiteter i udlandet.
---
Peter Juel Henrichsen
Tonedøv og Ordblind - temaer fra nordisk taleteknologi
Den bedste danske talesyntese lyder som en retarderet teenager. Den bedste 7danske talegenkender kan ikke opfatte ordene "røget ørred", lige gyldigt hvor tydeligt man taler. Tilsvarende problemer har taleteknologien i hele Norden. De sprogtræk der forener dansk, norsk, svensk og islandsk, adskiller os samtidig fra engelsk, hindi, japansk og alle de øvrige økonomisk potente sprog. Derfor er der ingen internationale firmaer der satser alvorligt på taleteknologi til de nordiske sprog. Man nøjes med at tillempe hvad man havde i forvejen. Hvor langt kunne vi nå, hvis Nordens regeringer støttede en hjemmefødt taleteknologi? Dette spørgsmål vil jeg diskutere fra forskellige vinkler - både teknologisk, samfundsøkonomisk og didaktisk. Jeg tager afsæt i et konkret eksempel på hvilke lingvistiske principper en genuin nordisk talegenkender kunne bygge på.
---
Randi Benedikte Brodersen
Blandingssprog, sprogholdninger og forståelsesstrategier – blandt danskere i Norge
I min undersøgelse af danskeres sproglige tilpasning til norsk i Norge er blandingssprog, sprogholdninger og forståelsesstrategier centrale emner, og de er til en vis grad knyttet sammen. Blandingssprog kalder jeg en fleksibel tilpasnings- og en forståelsesstrategi. De sprogholdninger jeg har fokus på, drejer sig om holdninger til blandingssprog blandt danskere i Norge. Og forståelsesstrategier bruger jeg som paraply for de taktikker eller fremgangsmåder danskere i Norge bruger for at gøre sig forstået over for nordmænd. I mit indlæg gør jeg rede for a) hvad der kendetegner et dansk-norsk blandingssprog, b) hvilke sprogholdninger der findes til blandingssprog, og c) hvilke forståelsesstrategier der er i brug blandt danskere i Norge, foruden blandingssprog. Til sidst forsøger jeg at belyse hvordan blandingssprog, sprogholdninger og forståelsesstrategier hænger sammen.
---
Turið Sigurðardóttir
Norden i færøsk litteraturhistorie
Projektet skrivning af færøsk litteraturhistorie på Fróðskaparsetur Føroya (Færøernes universitet) har hidtil resulteret i én publikation, Føroysk bókmentasøga 1 (Færøsk litteraturhistorie 1) fra landnam til 1900, udkommet i år. I mit oplæg vil jeg se på, hvordan den nye publikation forklarer den færøske litteraturs udvikling i nordisk og europæisk sammenhæng.
Mens litteraturhistoriske fremstillinger op igennem det 20. århundrede har nedtonet færøsk litteratur på dansk, behandler den nye litteraturhistorie litteratur på både dansk og færøsk og man medtager endvidere færøske tekster i
sproglige overgangsformer, som blev forkastet af litteraturhistorieskrivningen i perioden for nationsopbygningens hovedfase. Man er kommet til det stadium i nationsopbygningen, hvor man er parat til ikke bare som tidligere at redegøre for dansk sprog og kulturs rolle i udviklingen af en færøskesproget skriftlitteratur; nu er man også interesseret i dansksprogede tekster skrevet på Færøerne og af færinger og de inkluderes i det litteraturhistoriske artbejdsfelt.
Det var en norrøn kultur, delvis iblandet med
keltisk, som landnamsfolkene havde med til Færøerne fra øst og vest, nemlig fra Norge og fra ølandene i sydvest. I den katolske kirkes storhedstid var der var tæt forbindelse mellem bispestolen på Færøerne, Orknøerne, Bergen og Island, som alle stod under ærkebiskoppen i Nidaros. Sandsynligvis kom ballededigtningen oprindelig til Færøerne via Bergen i middelalderen. Ved reformationen kom kirken på Færøerne under dansk administration, og også den verdslige administration blev centraliseret på Sjælland. Af danske bøger havde Jesper Brochmands Husandagter og Postiller fra 1650 og Thomas Kingos salmebog fra 1699 stor magt i den ortodokse periode og begge havde en dominerende stilling i mere end 300 år. Disse titler er blevet en del af færøsk sprog og kultur, udkrystalliseret i udtryk som “brochmanslestur”, dvs en uhyggelig lang og kedelig palaver, og at “kinga”, hvilket betyder at synge i den færøske stil uden akkompagnement, anvendt til Kingo-salmer. Når en færøsk digtsamling fra 2003 hedder Gud er danskari, så er allusionerne klare. Men romantikken og den demokratiske bevægelse åbnede nye døre for de danske rigsdele, og udviklingen i Norge og Island gennem det 19. og 20. århundrede blev af mønsterdannende betydning for Færøerne.
---
Úlfar Bragason
Interkulturell kommunikasjon, innlæring av kulturell kompetanse og kulturforståelse
Flere og flere lærer seg islandsk som annet språk eller som utenlandsk språk. Det har å gjøre med øket innvandring til Island og større almenn interesse i å lære seg språket. Man har selvsagt alltid lært studenter i islandsk noe om islandsk kultur. Men man har ikke lagt større vekt på kulturell kompetanse i undervisningen ettersom fleste av studentene har vært fra Nord-Evropa og Nord-Amerika og man har ment at de kulturelle forskjellene var så små at studentene ville ikke ha noen store problemer med dette.
Men i det siste har mange som kommer fra andre kulturområder flyttet til Island og folk i fjærne land, som f.eks. Kina, studerer islandsk i språkskoler, ved universiteter og med å delta i fjernundervising. Dette fører til at det blir viktig, ikke bare å studentene får en lingvistisk kunnskap til språket men også kunnskap om språkbruk og kultur slik at de kan delta i en interkulturell kommunaikasjon med Islendinger. I foredraget blir det gitt eksempler på hvordan man har lagt vekt på å øke studentenes kulturelle kompetanse i språkundervisningen.
---
Ulla Börestam
Internordisk språkgemenskap i europeisk kontext
Om språkförståelse och språklig identitet i en skandinavisk koloni på spanska fastlandet
De nordiska länderna har mycket gemensamt, och även om vi inte alla talar samma språk, brukar vi räkna med en nordisk språkgemenskap baserad på föreställningen att alla som talar danska, norska och svenska bör kunna förstå varandra och följaktligen tala sina egna språk (s.k. semikommunikation). Gång på gång har dock testningar visat att språkförståelsen är skral, nu senast en omfattande kartläggning av Delsing & Lundin Åkesson 2005 (TemaNord 2005:573). Sådana studier ger dock inte hela bilden, och vi vet att det finns sammanhang där semikommunikationen trots allt för alla parter framstår som det bästa alternativet. Allra bäst förefaller förutsättningarna paradoxalt nog vara när vi befinner oss utomlands och det är ett väl omvittnat faktum att folk från olika nordiska länder då gärna söker sig till varandra.
Syftet med min studie är att ta reda på mer om språkvanorna och den språkliga identifikationen hos en viss grupp utlandsskandinaver, nämligen personer bosatta på den spanska östkusten. Allt fler nordbor har med åren skaffat sig en extra bostad i Spanien, och många pensionärer har flyttat dit permanent. Inte sällan används beteckningen skandinavisk koloni. Inom migrationsforskningen har man det senaste decenniet allt mer kommit att framhäva den kontinuitet som invandrare i alla tider – mer eller mindre – kämpat för att upprätthålla, och med transnationalitet avser man relationer, nätverk och identiteter som upprättas i skärningspunkten mellan olika länder. För min del är frågan i vilken mån en skandinavisk identitet aktualiseras, och i så fall varför och i vilka sammanhang. Som en första infallsvinkel har jag valt att studera företagsnamn av typen Scanlaw, Scandigo Supermarket och Skandinavisk Noticias, alla exempel på etniskt präglad företagsamhet inom den skandinaviska ”kolonin”.
---
Þórhildur Oddsdóttir, adjunkt, Háskóli Íslands
Gængse islandske fejl i skriftlige opgaver på dansk.
I dette oplæg vil jeg fokusere på det jeg mener, er karakteriserende fejl i islændingenes skriftsprog når de skriver på dansk. Kildematerialet er stile skrevet af gymnasiaster og universitetsstuderende.
Der er først og fremmest fire områder jeg vil fokusere på og prøve på at analysere mulige grunde for at disse fejl er opstået og hvorfor det er svært at komme dem til livs i undervisningen.
- Ordstilling. Her vil jeg først og fremmest kigge efter adverbialets stilling i bi- og ledsætninger samt forholdet subjekt/verbum i
bestemte typer sætninger. På den ene side drejer det sig om islandsk rækkefølge, men på den anden side er den mere engelskagtig. - Præpositionsforbindelser. Nogle gange kan man forklare
fejl ved at sammenligne dansk og islandsk, men der forekommer også fejl der ikke kan forklares på den måde og den helt tredje udgave hvor to danske bliver
blandet sammen. - Faste udtryk som hverken hører hjemme i danske eller islandsk på den ene side og så dem som er overført (oversat) fra islandsk.
- Ordforråd er ofte en mangelvare når man sidder og skal skrive på et fremmedsprog. Derfor forekommer det at elever lave nye ord, som ikke findes i den danske ordbog, men kunne egentlig godt høre hjemme der.
Er disse træk i skriftsproget lige så udbredte som en veteran dansklærer har på fornemmelsen?
Er der mærkbare forskelle efter skoletrin og hvori ligger de? Findes der måske et gennemgående mønster som eventuelt gør det muligt at reducere fejlene betydeligt?
---
Program
 |
 |