Varför i Island?

Islands specifika geografiska läge, historia, natur, kultur och samhälle har inneburit att islänningar alltid haft en mångsidig kontakt med andra länder. Det gäller t.ex. import och export samt en lång tradition och erfarenhet av studier i utlandet. Kunskap i främmande språk har alltid spelat en helt avgörande roll som islänningarnas nyckel till omvärlden. De flesta ungdomar läser 3-4 främmande språk och islänningarna lägger stor vikt vid att upprätthålla sambandet med de övriga nordiska länderna genom att erbjuda undervisning i nordiska språk som främmande språk både i grundskolan och i gymnasiet.

Islands universitet är ett av få universitet i världen som har undervisning på hög akademisk nivå i alla de centrala nordiska språken, dvs. danska, svenska, norska och finska som främmande språk. Att kunna tala de övriga nordiska språken har varit av avgörande betydelse för samarbetet mellan de nordiska länderna, och som region har det varit en styrka att de nordiska länderna tillsammans framgångsrikt kunnat göra sig hörda på ett internationellt plan. Tack vare nordbornas kunskap i främmande språk, deras kulturförståelse och globala tänkesätt har det lyckats dem att skapa uppmärksamhet för värderingar, bland annat avseende mänskliga rättigheter, välfärdsfrågor samt tankar om fred och jämställdhet, som också möter positivt gensvar i övriga delar av världen. I detta sammanhang är det väsentligt att ha en öppenhet, som gör det möjligt att göra sig förstådd på andra språk än sitt eget och att få insikt i andra kulturer. En sådan öppenhet ökar ständigt i betydelse i en allt mer globaliserad värld, där skilda språk och kulturer närmar sig varandra, vilket kräver nya möten och nya metoder att samarbeta på. Vi är övertygade om att de erfarenheter, hållningar och den expertis som finns bland islänningar med avseende på intresse för att lära sig främmande språk och skaffa sig insikt i andra
kulturer, även kan komma andra till godo.

Islands språk och litteratur avspeglar i hög grad isländsk kultur, vilket framgår av de många isländska konstnärer som väljer att uttrycka sig genom ord i olika litterära genrer. Det existerar få byggnader i Island som är äldre än 2-300 år, men det finns en nästan tusen år gammal litteratur nedtecknad på isländska. På så sätt fungerar språket som en förbindelselänk mellan dåtid och nutid. Litteraturens centrala roll i islänningarnas kultur har satt fokus på modersmålets betydelse för den nationella identiteten, och man ser det som en viktig gemensam uppgift att värna om det egna språket.

Språkpolitiska frågor och språklig normering är framträdande i det isländska samhället och ger ofta anledning till offentliga diskussioner. Under årtionden har man lagt vikt vid att skapa nya isländska ord i stället för att okritiskt integrera utländska ord i språket. Detta gäller särskilt det organiserade arbetet med terminologi inom nya vetenskapliga och teknologiska områden. Således har man lagt vikt vid att isländska ska kunna användas som ett funktionellt språk inom alla domäner. Det finns således en lång tradition av språkplanering och språknormering i Island. Och trots flera århundraden av utländskt inflytande har islänningarna lyckats att bevara sitt modersmål och bibehålla den röda tråd som leder från nutid till dåtid. Samtidigt som man vill slå vakt om modersmålet ser man det som en viktig uppgift att lära sig förhållandevis många främmande språk. Översättningar till och från isländska har alltid spelat en central roll såväl i arbetslivet som i kulturlivet. Det finns alltså ett språkligt kulturarv i Island med erfarenheter, expertis och en positiv inställning till språk och språkinlärning, översättning, språkvård och sociolingvistik som vi är övertygade om kan ha en viktig betydelse och också tjäna som ett gott exempel för andra. Dessa förhållningssätt och denna expertis kan såväl akademiskt som ideologiskt ligga till grund för den planlagda verksamheten.

På grund av Islands placering i världen på gränsen mellan två kontinenter, och den positiva och centrala roll som språket spelar i isländsk kultur, måste Island betraktas som en utmärkt plats för ett internationellt centrum för världens språk.

Þú ert að nota: brimir.rhi.hi.is